Den här guiden till filmer med Margot Robbie går igenom de titlar som bäst visar varför hon blivit en av de mest intressanta skådespelarna i sin generation. Jag fokuserar på vad filmerna faktiskt erbjuder: genombrott, genre, ton och vilka som passar bäst för en kväll hemma. Målet är att du snabbt ska kunna välja rätt film utan att behöva leta dig igenom hela filmografin.
Det här är de viktigaste titlarna och den snabbaste vägen in i hennes filmografi
- Jag har valt ut 13 filmer som tillsammans visar hela spannet, från tidiga genombrott till de senaste biopremiärerna.
- The Wolf of Wall Street, I, Tonya och Barbie är de säkraste startpunkterna om du vill förstå varför hon är så stor.
- Vill du ha lättare kvällsfart fungerar Focus och Birds of Prey bra, medan Z for Zachariah och Mary Queen of Scots lutar mer åt det stillsamma.
- Hennes två Oscarsnomineringar kom för I, Tonya och Bombshell.
- De färskaste titlarna att hålla koll på i 2026 är A Big Bold Beautiful Journey och Wuthering Heights.
Så ser hennes filmografi ut i stora drag
Det som gör Margot Robbie ovanligt intressant är att hon inte fastnar i en enda typ av roll. Hon kan vara skarp och nästan farlig i en mörk satir, sedan byta till ett lågmält drama och därefter bära en bred publikfilm utan att tappa närvaro. Det är en kombination som inte är särskilt vanlig, och just därför fungerar hennes filmer så bra både för den som vill se skådespeleri på hög nivå och för den som bara vill ha en riktigt bra filmkväll.
Hon började med mindre roller och tog sig snabbt vidare till titlar som satte tonen för resten av karriären. När man följer utvecklingen från de tidiga åren till de stora huvudrollerna ser man ett tydligt mönster: hon väljer ofta projekt där hon får göra mer än att bara ”vara med”. I stället driver hon scenen, balansen och ibland hela filmens identitet. Med den kartan på plats blir det enklare att välja rätt titlar, och därför går jag direkt till de filmer jag själv hade börjat med.
De viktigaste filmerna att känna till
| År | Titel | Typ av film | Varför den sticker ut |
|---|---|---|---|
| 2013 | The Wolf of Wall Street | Mörk satir | Det här är filmen som gjorde henne omöjlig att ignorera, med en roll som kombinerar charm, timing och tydlig attityd. |
| 2015 | Focus | Caperkomedi | Bra om du vill se henne i en snabb, lättsam och flirtig film med bra kemi mot motspelaren. |
| 2015 | Z for Zachariah | Postapokalyptiskt drama | Mer lågmäld och eftertänksam, vilket visar att hon kan bära en film även när tempot nästan är stilla. |
| 2016 | The Legend of Tarzan | Äventyrsfilm | En klassisk storfilmsroll som visar att hon fungerar lika bra i studioskala som i mindre drama. |
| 2016 | Suicide Squad | Superhjälteaction | Här blir Harley Quinn hennes mest igenkända figur och den roll som många fortfarande kopplar direkt till henne. |
| 2017 | I, Tonya | Biografiskt drama | En av hennes starkaste prestationer och filmen som gav henne den första Oscarsnomineringen som skådespelare. |
| 2018 | Mary Queen of Scots | Perioddrama | Ett bra exempel på hur hon använder kontroll, blick och kroppsspråk i en mer formell roll. |
| 2019 | Once Upon a Time in Hollywood | Ensemblefilm / dramedy | Hennes Sharon Tate är stillsam men svår att glömma, vilket säger mycket om hennes räckvidd. |
| 2019 | Bombshell | Dramathriller | Den andra Oscarsnomineringen kom här, i en roll som ligger långt från både Barbie och Harley Quinn. |
| 2020 | Birds of Prey | Actionkomedi | Mer färg, humor och självständighet, och den fungerar särskilt bra om du vill ha en film med hög energi. |
| 2021 | The Suicide Squad | Action / ensemble | Samma figur, men i en annan tonalitet, vilket visar hur mycket hon själv styr rollen. |
| 2022 | Babylon | Perioddrama / kaoskomedi | Kaotisk, högljudd och mycket större än livet, perfekt om du vill se henne i en mer expressiv roll. |
| 2023 | Barbie | Satir / popkultur | Den mest breda och lättillgängliga ingången, samt filmen som gjorde henne relevant för ännu fler tittare. |
Jag har medvetet valt bort de allra minsta rollerna här. Om du vill bredda listan ytterligare är About Time, Whiskey Tango Foxtrot och Dreamland bra kompletteringar, men de är mer intressanta som sidospår än som första val. Nästa steg är därför inte att se allt i ordning, utan att välja rätt film utifrån vilken typ av kväll du faktiskt vill ha.
Vilken film du ska välja beroende på humör
Om jag ska göra valet praktiskt brukar jag dela in Robbie-filmerna i fyra tydliga lägen. Det sparar tid och gör det lättare att matcha film med sällskap, snarare än att bara välja efter titel.
- För en lätt kväll är Barbie det säkraste valet, med Focus som ett mer nedtonat alternativ och About Time som en tidig, mjukare ingång om du vill ha något mindre bullrigt.
- För skarp satir och hög puls fungerar The Wolf of Wall Street och Babylon bäst. De är rörigare, men också filmer där hennes energi syns väldigt tydligt.
- För ren skådespelarkraft skulle jag börja med I, Tonya och sedan gå vidare till Bombshell eller Mary Queen of Scots. Här handlar det mindre om stora gester och mer om precision.
- För action och franchisekänsla är Suicide Squad, Birds of Prey och The Suicide Squad de mest självklarna valen. De är olika i ton, men alla bygger på att hon kan ta ägarskap över en stor figur.
Det här sättet att välja film gör också en sak tydlig: hennes styrka sitter inte bara i att hon är igenkännbar, utan i att hon kan bära helt olika stämningar utan att kännas utbytt. Och det leder direkt till de roller som egentligen definierat hela hennes karriär.
Rollerna som visar hennes räckvidd
Det jag tycker är mest intressant med Margot Robbie är att hon sällan spelar ”samma sorts kvinna” två gånger. Hon söker roller där publiken känner igen henne, men inte riktigt kan förutse nästa drag. Det är en stor del av förklaringen till varför hennes filmografi känns starkare än bara en lista med populära titlar.
- Tonya Harding i I, Tonya visar hur hon kan vara både komisk, obekväm och djupt mänsklig i samma scen. Det är en roll som kräver balans, inte bara energi.
- Harley Quinn i flera filmer visar något annat: förmågan att återuppfinna en figur utan att tappa igenkänning. Det är sällsynt i stora franchisevärldar.
- Barbie är hennes mest breda roll hittills. Här är poängen inte bara att hon spelar en ikon, utan att hon får hela filmen att fungera som en kommentar om kultur, identitet och förväntningar.
- Sharon Tate i Once Upon a Time in Hollywood fungerar nästan tvärtom. Hon säger inte mest, men hon lämnar ett tydligt avtryck just för att hon håller igen.
- Kayla Pospisil i Bombshell och Elizabeth I i Mary Queen of Scots visar att hon klarar roller där närvaro, takt och kontroll betyder mer än spektakel.
När man ser de här rollerna bredvid varandra blir det ganska tydligt varför hon har blivit så central i samtida film. Hon kan gå från intimt drama till stor publikfilm utan att kännas som att hon byter personlighet, bara register. Det är också därför de nyaste titlarna är värda att hålla ögonen på.
De senaste titlarna visar att hon fortfarande tar risker
Om du vill veta var hon står i dag är det framför allt två filmer som säger mycket. A Big Bold Beautiful Journey kom 2025 och placerar henne i en romantisk fantasy med Colin Farrell, alltså en typ av projekt som bygger mer på känsla och ton än på enkel genreformel. Wuthering Heights, som hade premiär i USA och Storbritannien i februari 2026, går åt ett mörkare, gotiskt håll och visar samtidigt att hon fortfarande vill vara både framför kameran och involverad bakom den som producent via LuckyChap.
Det viktiga här är inte bara att de är nya, utan att de visar en fortsatt vilja att röra sig mellan olika typer av berättelser. Hon verkar inte vilja fastna i ett enda kommersiellt spår, och det är ofta ett bra tecken när en skådespelare redan har etablerat sig. Releaseplaner kan förstås ändras, men just nu är det de här titlarna som bäst visar hennes riktning.
Om du bara hinner se tre filmer
Om jag själv skulle välja tre titlar som snabbt förklarar varför hon fungerar så bra på duken, skulle jag börja med The Wolf of Wall Street för genombrottet, fortsätta med I, Tonya för den rena skådespelarkraften och avsluta med Barbie för att se hur bred hennes publikdragningskraft blivit. Vill du ha ett mer lekfullt alternativ byter du in Birds of Prey, och om du vill ha något tyngre och mer avskalat passar Bombshell bättre som nästa steg. Det är den kombinationen som bäst fångar varför hennes filmer fungerar så bra både för filmnördar och för en vanlig kväll i soffan.
