Johnny Depp har gjort allt från kultförklarad skräck och mörka dramer till storslagna äventyr och animerade fantasifilmer. Här får du en praktisk översikt över hans mest sevärda roller, vad som skiljer dem åt och vilken film som passar bäst beroende på om du vill ha humor, spänning, romantik eller något mer egensinnigt.
En snabb väg till rätt Johnny Depp-film
- Edward Scissorhands är det bästa valet för gotisk romantik och Tim Burton-känsla.
- Pirates of the Caribbean passar när du vill ha äventyr, humor och en ikonisk huvudroll.
- Finding Neverland visar Depp i en mer lågmäld och känslomässig roll.
- Black Mass och Donnie Brasco är starka alternativ för dig som föredrar kriminaldrama.
- Rango och Corpse Bride visar hans uttrycksfulla röstskådespeleri.
Filmerna som gjorde Johnny Depp till en filmprofil
Johnny Depp slog igenom på 1980-talet, först med en mindre roll i skräckfilmen A Nightmare on Elm Street från 1984 och därefter i krigsfilmen Plutonen. Det stora genombrottet kom dock med Edward Scissorhands från 1990, där han spelade en konstgjord människa med saxar i stället för händer.
Jag tycker fortfarande att Edward Scissorhands är den tydligaste ingången till hans filmvärld. Rollen är nästan ordlös, men Depp lyckas förmedla ensamhet, ömhet och utanförskap med små gester. Filmen är både vacker och sorglig, vilket gör den särskilt bra för en lugn filmkväll snarare än en högljudd fest.
Edward Scissorhands
Tim Burtons film kombinerar mörk sagostämning med romantik och samhällssatir. Den handlar inte bara om en ovanlig figur, utan också om hur snabbt människor dömer någon som inte passar in. Depp spelar medvetet återhållsamt, och det är just kontrasten mellan hans oskyldiga uttryck och den färgstarka omgivningen som gör filmen minnesvärd.
Ed Wood
I Ed Wood från 1994 spelar Depp den verklige filmskaparen Edward D. Wood Jr., ofta beskriven som en av Hollywoods minst framgångsrika regissörer. Filmen är varm, humoristisk och ovanligt generös mot en person som gång på gång misslyckas. För mig är det en av Depps bästa prestationer eftersom han spelar entusiasm utan att göra karaktären till ett skämt.
Jack Sparrow och Depps stora äventyrsfilmer
För den breda publiken är Johnny Depp framför allt förknippad med kapten Jack Sparrow i Pirates of the Caribbean. Den första filmen, Svarta Pärlans förbannelse från 2003, blev en stor framgång och gav Depp en rollfigur som kombinerade charm, feghet, list och ren kaosenergi.
Det som gör Jack Sparrow så effektiv är att han inte fungerar som en traditionell hjälte. Han överlever genom att prata snabbt, byta strategi och ofta låtsas vara modigare än han är. Depps fysiska komik, speciella gångstil och torra repliker bär mycket av filmseriens personlighet.
| Film | År | Passar dig som vill ha |
|---|---|---|
| Pirates of the Caribbean: Svarta Pärlans förbannelse | 2003 | Den starkaste blandningen av äventyr, humor och romantik |
| Pirates of the Caribbean: Död mans kista | 2006 | Mer action, större värld och övernaturliga inslag |
| Pirates of the Caribbean: Vid världens ände | 2007 | En mörkare och mer omfattande fortsättning |
| Pirates of the Caribbean: I främmande farvatten | 2011 | Ett fristående äventyr med nya figurer |
| Pirates of the Caribbean: Salazar's Revenge | 2017 | En senare återkomst till den välkända rollen |
Mitt råd är att börja med den första filmen om du inte redan känner serien väl. De senare delarna har underhållande stunder, men den första filmen har den tydligaste berättelsen och bäst balans mellan humor, action och karaktärer.
När Depp visar sin dramatiska sida
Det är lätt att fastna vid de excentriska rollerna, men flera av Johnny Depps starkaste filmer bygger på ett mer nedtonat spel. I Finding Neverland spelar han författaren J. M. Barrie, mannen bakom Peter Pan. Filmen är ett känslomässigt drama om fantasi, sorg och vuxnas behov av att ibland se världen med barns blick.
Depp spelar Barrie med lågmäld värme i stället för stora gester. Det gör filmen till ett bra val när du vill se något eftertänksamt och mänskligt. Den fungerar också fint som film för en mindre sammankomst där samtalet gärna får fortsätta efter eftertexterna.
Donnie Brasco
I kriminaldramat Donnie Brasco från 1997 spelar Depp en FBI-agent som infiltrerar maffian. Al Pacino har den mest explosiva rollen som den äldre gangstern Lefty, medan Depp arbetar mer subtilt med skuld, lojalitet och identitetskris.
Filmen är särskilt sevärd eftersom spänningen inte främst kommer från biljakter eller skottlossningar. Den växer fram ur frågan om hur länge en människa kan spela någon annan utan att själv börja gå vilse. Det är en av Depps mest jordnära insatser.
Black Mass
Black Mass från 2015 är ett mörkt kriminaldrama där Depp gestaltar Boston-gangstern James “Whitey” Bulger. Sminket och den kalla blicken är slående, men det är den kontrollerade rösten och det lugna hotet som gör rollen obehaglig.
Jag skulle inte välja filmen för en lättsam kväll. Däremot är den ett starkt alternativ när du vill se Depp i en roll där han nästan helt lämnar den lekfulla stil som många förknippar med honom.
Fantasy, skräck och animerade favoriter
Johnny Depp har ofta sökt sig till filmer där verkligheten får en liten spricka. Det märks i samarbetena med Tim Burton, men också i animerade filmer där hans röst får bära hela personligheten.
Sweeney Todd
Sweeney Todd: The Demon Barber of Fleet Street från 2007 är en gotisk musikal om en barberare som återvänder till London för att hämnas. Depp spelar huvudrollen med en kylig sorg, och musiken förstärker filmens känsla av besatthet och mörk humor.
Det här är ett bra val för vuxna tittare som uppskattar musikal, skräck och svart komik i samma paket. Den är stiliserad och blodig, så den passar inte alla, men den visar hur långt Depp kan gå från en vanlig realistisk huvudroll.
Rango
I den animerade västernfilmen Rango gör Depp rösten till en husdjurskameleont som hamnar i en laglös ökenstad. Filmen är rolig på ytan, men innehåller också tydliga blinkningar till klassiska västernfilmer och en oväntat genomarbetad berättelse.
Rango är mitt val när både vuxna och barn ska kunna uppskatta samma film, även om de läser den på olika nivåer. Depps röst ger huvudpersonen en blandning av nervositet, självbedrägeri och charm.
Läs också: Hans Zimmer-filmer - Vilka du bör se och varför
Corpse Bride
Corpse Bride från 2005 är en stop motion-film där Depp gör rösten till Victor, en blyg ung man som råkar gifta sig med en död brud. Den är mörk men inte hård, och den visuella stilen gör den till ett fint alternativ för en höstkväll eller en filmkväll med gotiskt tema.
Så väljer du rätt film för filmkvällen
Jag brukar utgå från stämningen snarare än från skådespelarens namn. Vill du ha energi och skratt väljer du Svarta Pärlans förbannelse. Vill du ha romantik och vemod fungerar Edward Scissorhands bättre, medan Donnie Brasco eller Black Mass passar när du vill ha kriminaldrama med större tyngd.
- För hela familjen: Rango, Corpse Bride eller Kalle och chokladfabriken.
- För äventyr: Svarta Pärlans förbannelse.
- För romantik: Edward Scissorhands eller Chocolat.
- För allvar: Finding Neverland, Donnie Brasco eller Minamata.
- För mörk humor: Ed Wood eller Sweeney Todd.
En vanlig miss är att välja den mest kända titeln automatiskt. Depps filmografi är bredare än Jack Sparrow, och de mindre uppenbara filmerna är ofta de som bäst visar hans register som skådespelare.
En filmordning som visar hela registret
Om du vill se hur Johnny Depp har utvecklats kan du börja med Edward Scissorhands, fortsätta med Ed Wood och därefter se Svarta Pärlans förbannelse. Avsluta med Finding Neverland eller Black Mass för att få en tydlig kontrast till hans mer teatraliska roller.
Det ger en bättre bild av skådespelaren än en lista med enbart de största kassasuccéerna. Depp är som mest intressant när han får växla mellan det komiska, det sårbara och det hotfulla, gärna i samma film.
För en enkel filmkväll skulle jag välja Svarta Pärlans förbannelse. För en mer personlig och stämningsfull kväll är Edward Scissorhands det starkare valet, medan Ed Wood passar bäst när du vill se hans mest lekfulla och samtidigt mänskliga sida.
